På bilden ser du en modell (och verktyg) som vi har skapat för att vägleda både vår uppmärksamhet till att mycket mer medvetet och flexibelt kunna planera i olika tidshorisonter.
Detta hjälpmedel har vi skapat för att lösa problemet med att vi ofta binder fast våra verksamheter i årshjul och budgetverktyg, eller andra mer rigida planeringsprocesser, som ofta blir ett självändamål som ska uppfyllas.
Många mäter helt enkelt sin verksamhet i hur väl man följer planen och budgeten, men många färre mäter själva kvalitén på planer och budgetar.
Vår fasta övertygelse är därför att vi behöver etablera mycket bättre planerings- och budgetvanor (via både redskap, rutiner och ritualer) som hjälper oss att urskilja vad som behöver planeras och resursallokeras (inklusive prioriteringar och beslut) i olika tidshorisonter.
Och som du kanske uppfattar i visualiseringen av modellen så ser man längre bort (i tiden) ju högre upp på planeringstrappan man står.
Planeringstrappan kan med fördel byggas in i både den fysiska miljön (finns många finurliga sätt att göra detta på utan att behöva bygga om) och i den digitala miljö som man använder för kommunikation, synk och samarbete.
Och finessen är alltså att man har olika fokus och tidshorisonter när man står på olika planeringsplan.
Står man på det dagliga tidsplanet (alltså bokstavligen) så är det just dagsplanering det handlar om.
Vad har vi att göra just idag?
Har vi några prioriteringar vi behöver göra?
Hur hanterar vi de saker som vi inte hinner/bör göra idag som ändå har hamnat på vår göra-lista?
Vilka konkreta beslut behöver vi ta för att genomföra denna dag på bästa sätt?
Här har man också etablerat hjälpmedel, rutiner och ritualer som gör det lättare att dagsplanera.
Ställer man sig sedan på veckoplanet (där man bör stå en gång i veckan förstås) så har man liknande frågor och hjälpmedel, men man har uppmärksamhet och fokus på veckoplanering.
Och samma sak gäller för alla tidsplan i planeringstrappan.
Och självklart har man fler stöd av olika redskap för omvärldsbevakning ju högre upp på planeringstrappan man befinner sig.
Och här kommer ytterligare en finess.
Man kan ta för vana att oftare kliva upp på högre planeringsplan för att stämma av om man färdplanen och strategin håller även när det uppstår större förändringar i omvärlden (som det t ex gjorde i samband med pandemin och som vi kommer att se oftare i spåren av klimatkris och exponentiell teknikutveckling).
Så, låt oss skapa oss modeller och verktyg som hjälper oss att navigera och styra en en allt mer snabbrörlig värld. Det är vi värda!
